När samhället började öppna upp efter pandemin och byggandet tog fart stod det klart att importen av material innebar stora utmaningar; med högre kostnader, längre leveranstider och låga lagernivåer hos leverantörerna. Samtidigt innebar detta en fördel för de inhemska leverantörerna eftersom efterfrågan på deras produkter ökade i takt med att konkurrensen från utlandet minskade. Men snart blev efterfrågan större än tillgången, priserna pressades upp ytterligare och många byggföretag hade svårt att få tag på material i tid, vilket i sin tur ledde till att många projekt försenades.
Ytterligare en komplikation var att många företag under och strax efter pandemin hade erbjudit fast pris för att hålla omsättningen uppe och kunna behålla sina anställda. Men när priserna började skena satt man fast i avtal där marginalerna var små redan från början och projekten gick snart med förlust. Entreprenadföretagen mötte inte heller någon större förståelse hon uppdragsgivarna och drevs ofta farligt nära konkurs.
När lågkonjunkturen sedan slog till förvärrades läget ytterligare och även många stora och till synes välmående företag dras nu med stora problem. Antalet konkurser har ökat och idag räknar man med att i genomsnitt sju svenska byggföretag om dagen går i konkurs. De företag som fortfarande klarar sig kan visserligen glädja sig åt att materialkostnaderna har stabiliserats, men problemen med att hitta en stabil och tillförlitlig leverantörskedja kvarstår.
Återvunnet material allt vanligare
Men allt är inte nattsvart: återvinning och återanvändning av byggmaterial är idag snarare regel än undantag. Det betyder att byggbranschen, som är en av de branscher som genererar mest koldioxidutsläpp, nu håller på att bli grönare. Även om vissa säkert påpekar att företagen väljer att gå den här vägen av tvång snarare än kärlek till miljön, kvarstår faktum att det är ett välkommet steg för att Sverige ska lyckas med ambitionen att nå nettonollutsläpp senast 2045.
Detta har också skyndat på materialforskningen och användningen av alternativa resurser. Även om försäkringsbolagen i vissa fall ser med oro på de nya materialen och de i regel är dyrare än traditionella material, används de i allt större utsträckning. I takt med att försäkringsbolagen får ökad förståelse och ser hur de nya materialen har fungerat i samband med händelser som lett till försäkringsanspråk, i synnerhet brand- och vattenskador, kommer det också att bli lättare att försäkra den här typen av byggnader.
Man skulle rentav kunna säga att de senaste årens materialbrist har bidragit till att förändra byggbranschen och gett ett ökat fokus på hållbara och lokalt producerade material och att det ser ut som om denna förändring är här för att stanna.
Vad kan Gallagher bistå med?
Vi hjälper byggföretag i alla storlekar att identifiera och hantera risker. Vårt erfarna expertteam kan skräddarsy försäkringsskydd för ditt företags behov och erbjuder rådgivning som kan göra stor skillnad för din verksamhet. Vill du veta mer? Läs mer om vår kompetens inom bygg-och entreprenadförsäkring eller kontakta en byggexpert idag.
