Även om det kanske inte är ett särskilt trevligt ämne är det bra att vara påläst om skadedjurens biologi. I ett vanligt hus kan det finnas mellan 30 och 40 olika arter samtidigt. Men vilka är de vanligaste skadedjuren i svenska fastigheter och vilka tecken ska man hålla utkik efter? Vi frågade vår samarbetspartner Anticimex, som har ca 500 skadedjurstekniker som jobbar dagligen med att hjälpa fastighetsägare att bli av med ohyra.
Vägglöss
I Sverige utför Anticimex mellan 10 000–15 000 kontrollåtgärder rörande vägglöss varje år. De toppar skadedjurslistan och är en art som absolut alla definitivt vill undvika att få in, både på jobbet och hemma. Om din fastighet drabbats av vägglöss måste du anlita professionell hjälp för att ta hand om problemet. Efter pandemin har vägglössen blivit färre, men ingen vet riktigt hur det kommer sig. Det skulle kunna bero på att fler är medvetna om problemet eller att resandet har minskat. Men även om vägglössen blivit färre finns det fortfarande gott om dem.
Exakt hur många vägglöss som finns på en given plats är det däremot ingen som vet. Förra året gick ett inlägg om vägglöss viralt i Frankrike, och det verkade som om landet hade drabbats av en riktig vägglusepidemi. Enligt de franska skadedjursbekämparnas centralorganisation, CS3D, ökade antalet vägglusrelaterade utryckningar med 65 % under 2023. Det är dock oklart om problemen verkligen var så omfattande eller om det rör sig om oro som växte till masshysteri. Däremot kommer vägglöss alltid att vara ett problem i storstäder som London, Stockholm och Paris.
Vägglössen livnär sig på oss. Människoblod är nämligen deras absoluta favoritföda. De kan inte flyga och lever bara inomhus. De förflyttar sig genom att lifta med oss. De kan krypa upp på oss eller in i våra väskor när vi bor på hotell eller färdas långa sträckor i kollektivtrafiken.
Hur gör vi för att upptäcka dem? Till skillnad från myggbett och getingstick så gör ett vägglusbett inte ont. Betten kan ge blåsor eller klia, men det kan också hända att du inte märker någonting alls, om du inte vet vad du ska hålla utkik efter.
Börja med att titta under sängen. Lyft på madrassen och lakanen och titta efter vägglöss eller fläckarna de lämnar efter sig. Eftersom de lever på blod innehåller deras avföring blod eller fläckar som borde synas på madrassen.
Risken för vägglöss är som störst när du är ute och reser och tillbringar flera nätter på ett hotellrum där det finns vägglöss, med resväskorna öppna. Ju längre tid du tillbringar på en plats där det finns vägglöss, desto större är risken att du får med dig dem hem.
Gnagare
Råttor är ganska vanliga och lever gärna i närheten av människor. Vi ger dem nämligen allt de behöver för att överleva, och de har utvecklats för att livnära sig på det vi slänger i soporna och spolar ner i avloppen. Råttor är ute efter tre saker: Mat (de är allätare och kan äta i stort sett vad som helst), en skyddad plats (till exempel ett garage, en källare eller ett avloppssystem) och vatten, som finns överallt i tätbefolkade städer. Har de tillgång till allt detta förökar sig råttorna i rasande fart. I teorin kan ett enda råttpar ge upphov till över 800 nya råttor på bara ett år. Samtidigt lever de flesta vilda råttorna bara i ett år.
Vad finns det för risker med råttor? De sprider sjukdomar: De rör sig i mörka och fuktiga miljöer där virus och bakterier frodas. Därför har de mängder av bakterier på tassar och päls som sprids om de tar sig in i bostäder, kontor eller butiker. Salmonella nämns ofta i samband med råttor, liksom leptospiros, en mer ovanlig sjukdom men som kan vara dödlig om den inte behandlas.
I de flesta större svenska städer pågår flera stora byggnationer. Råttorna, som normalt håller till i avloppssystemen under jord, tar sig ofta upp till ytan när sprängningar och grävarbeten stör och förändrar deras livsmiljö. Under sommaren går människor gärna till städernas parker och där händer det att de inte slänger alla sina matrester eller allt sitt avfall efter sig, vilket gör att råttorna ökar i antal. Det är omöjligt att uppskatta hur många råttor det finns i en stad. Anticimex använder en ny teknik där de fångar in råttorna inne i avloppssystemet. En skadedjurstekniker får information varje gång en råtta fastnar i fällan. Den senaste statistiken visar att Anticimex fångade över en miljon råttor under förra året.
Som privatperson finns det numera begränsningar av vilka metoder du får använda för att bekämpa råttor, och vissa typer av råttgift går inte längre att köpa. Innan den här lagändringen trädde i kraft kunde vem som helst köpa råttgift i affären. På grund av råttgiftets miljöpåverkan är det i Sverige idag endast professionella skadedjursbekämpare som får köpa det. Många andra djur fick också i sig råttgift, vilket innebar att övriga delar av näringskedjan också påverkades. Beslutet att begränsa giftanvändningen är positivt för den biologiska mångfalden, men det har samtidigt gjort det svårare för privatpersoner att bekämpa råttor.
Typiska tecken på att du fått in råttor eller möss är spillning och gnagskador. Råttor måste hela tiden gnaga, så det kan finnas skador på elkablar och rör. Om du upptäcker att det rinner vatten från diskmaskinsröret så kan det vara ett första tecken på råttangrepp. Råttor är skickliga klättrare och kan ibland klättra uppochner på insidan avloppsrör och ta sig in i huset via toaletten.
Möss finns visserligen inte i avloppen, men de kan göra nästan lika stor skada som råttor – även om de inte exponeras för bakterier på samma sätt. Skogsmusen är Sveriges vanligaste mus, och den försöker gärna ta sig in i våra hus på vintern.
Ohyra i skafferiet
Den här typen av skadedjur är väldigt vanliga och håller till i lådor och skåp i våra kök. Vissa av dem, till exempel mjölmaskar och brödbaggar, lever normalt utomhus, men vi kan råka få med dem hem från mataffären. Dessa insekter lever på samma slags matvaror, till exempel ris, granola och pasta. Man brukar upptäcka dem genom att det plötsligt är små hål i paketen eller ligger utspridda gryn i skåpen.
Kackerlackor
Kackerlackor har vissa likheter med råttor. De kan sprida sjukdomar, till exempel salmonella, och orsaka allergiska reaktioner i luftvägarna. De trivs där det är smutsigt, varmt och mörkt i närheten av människor och livnär sig på det vi lämnar efter oss. Skogskackerlackan är den enda kackerlackan som förekommer i den svenska naturen. Den kan dock inte föröka sig inomhus och betraktas inte som ett skadedjur. Bland de fyra eller fem arter som du kan stöta på inomhus är den tyska kackerlackan den vanligaste. De tar sig in i våra hem via matvaror och eller genom att sprida sig mellan lägenheterna i ett flerfamiljshus via hål och springor.
Kackerlackorna trivs bäst i köket eftersom det finns mest att äta där. Om du städar ordentligt och tar hand om dina matrester är risken att drabbas av kackerlackor relativt liten. Det svenska klimatet lämpar sig inte särskilt väl för kackerlackor, så om de ändå dyker upp beror det oftast på dålig städning.
Skadedjursskydd i fastighetsförsäkringen
Ofta ingår saneringsavtal i fastighetsförsäkringen, till exempel med Anticimex eller motsvarande leverantör. Skadedjursskyddet brukar vanligtvis täcka själva saneringen men inte eventuella egendomsskador. Vi på Gallagher har lång erfarenhet av försäkringsskydd för fastighetsbranschen och kan skräddarsy försäkringslösningar efter ditt företags behov. Läs mer om fastighetsförsäkring från Gallagher eller kontakta en fastighetsexpert hos oss idag.
