Medverkande: Philip Thörn, hållbarhetschef på If
Utmaning att begränsa riskerna med klimatförändring
De senaste rönen från FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) signalerar att de policyer som är implementerade idag kommer att leda till utsläpp som vid århundradets slut gett upphov till en uppvärmning på mellan 2,2 °C och 3,5 °C.
Parisavtalet är det klimatavtal som förhandlades fram mellan 196 länder under FN:s klimatkonferens i Frankrike 2015. För att förhindra att effekterna av klimatförändring förvärras eller blir oåterkalleliga slår avtalet fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 °C och man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 °C.
Det finns ett oroväckande glapp mellan vart vi faktiskt är på väg med pågående insatser och var vi skulle behöva befinna oss för att begränsa riskerna med klimatförändring.
”Vi ser redan allt fler och allt allvarligare risker kopplade till extrema väderförhållanden. Även om den globala temperaturökningen begränsas till 1,5 °C medför det ökade risker.”
Att den globala temperaturen skulle kunna öka med mer än det dubbla är med andra ord mycket oroväckande, eftersom detta skulle innebära ännu större risker. De nordiska länderna står exempelvis inför ökade risker för kraftiga skyfall, ras och skred, värmeböljor och stigande havsnivåer.
Uppgifter från den Europeiska miljöbyrån visar att de årliga ekonomiska förlusterna på grund av väder och klimatrelaterade händelser stiger i Europa, i förhållande till ett rörligt 30-årigt medelvärde. Vad gäller Sverige så är trenden densamma som i övriga Europa, även om förlusterna varierar från år till år.
Global Federation of Insurance Associations (GFIA) har i år pekat ut just naturkatastrofer som en av fyra globala bristområden när det gäller försäkringsskydd (tillsammans med pension, cyber och hälsa). Mellan 2011 och 2020 var strax under 60 % av alla globala förluster orsakade av naturkatastrofer inte försäkrade, enligt GFIA:s rapport Global Protection Gaps and Recommendations for Bridging Them. I vissa regioner är den siffran närmare 100 %, medan genomsnittet i Nordamerika och Europa ligger kring 30–40 %.
Ökat behov av klimatanpassning
Svenska försäkringsbolag inriktade mot fastigheter erbjuder idag ett omfattande försäkringsskydd för majoriteten av väderrelaterade skador som del av standardskyddet. Detta skiljer sig mot många andra europeiska länder, exempelvis Tyskland, där ytterligare tillvalsförsäkringar krävs för skydd mot vissa naturskador. De svenska försäkringsbolagen är måna om att även i fortsättningen kunna erbjuda heltäckande fastighetsförsäkringar för bostadsägare och företag. Om den här ambitionen kommer att lyckas beror på i vilken omfattning världens länder verkligen vidtar förebyggande åtgärder mot klimatförändring och hur effektivt det pågående klimatanpassningsarbetet är.
I de nordiska länderna har kommunerna ett stort ansvar vad gäller klimatanpassningsarbetet. De ansvarar exempelvis för bygglov, detaljplanering vid nybyggnation, räddningstjänst och avloppssystem – mycket av den infrastruktur och de processer som är väsentliga delar av arbetet för klimatanpassning.
Försäkringsbolagen är oroliga för att pågående insatser för klimatanpassning inte är tillräckliga. Det nordiska ministerrådet fann i sin rapport, Towards Enhanced Climate Change Adaptation in the Nordic Region, att alla de nordiska länderna saknar tillräckliga ekonomiska åtgärder för att skapa incitament för klimatanpassning, vilket skapar ett växande glapp mellan behovet för omställning och tillgängliga ekonomiska medel. I rapporten konstaterade man också en bristande tydlighet gällande fastighetsägarnas skyldighet att anpassa sina fastigheter på ett lämpligt sätt.
”Alla kommuner behöver arbeta långsiktigt och systematiskt med klimatanpassning – vissa kommuner är mer sårbara än andra men alla kan drabbas av exempelvis skyfall eller värmebölja. Klimatanpassningsarbetet behöver öka takten.”
Försäkringsbolagen vill att kommunerna avsätter medel för att kunna anpassa sig till klimatförändringarna, att genomför faktiska åtgärder och att de följer upp och utvärderar de insatser som görs. If och forskningsinstituten Cicero och IVL Svenska Miljöinstitutet konstaterade i år i en utvärdering av norska kommuner att 14 % av dem inte ännu analyserat hur klimatförändringar skulle kunna påverka dem. En tredjedel av kommunerna (32 %) uppgav att de inte har gjort något uppföljningsarbete kring sitt arbete med klimatanpassning.
Tre möjliga framtidsscenarion
Som en del av det interna arbetet med initiativet Task Fforce on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) har If tittat närmare på tre möjliga långsiktiga framtidsscenarion:
- Ordnad övergång (Orderly transition): Det bästa tänkbara scenariot som innebär att företag, myndigheter och länder verkligen tar sitt ansvar och implementerar de policyer man har kommit överens om för att begränsa klimatförändringarna under ordnade former. I detta scenario hoppas försäkringsbolagen kunna erbjuda samma nivå av skydd som idag.
- Oordnad övergång (Disorderly transition): I detta scenario vidtar olika intressenter i sista stund nödvändiga åtgärder som leder till abrupta förändringar. Man lyckas begränsa klimatförändringarna fast under mer oordnade former. Osäkerhet uppstår men även i detta scenario hoppas försäkringsbolagen kunna erbjuda samma nivå av skydd som idag.
- Misslyckad övergång (Failed transition): Ett pessimistiskt scenario där målen i Parisavtalet inte uppnås och globala temperaturökningen blir över 4 °C. Försäkringsbolag kan då komma att exkludera eller bara delvis försäkra vissa objekt, områden eller risker och priset på försäkringsskydd kommer att stiga.
Ny lagstiftning kan påverka skadeförsäkringar
Från och med 2024 kommer alla skadeförsäkringsbolag behöva utöka sin rapportering i enlighet med EU:s taxonomiförordning. Försäkringsföretag har tidigare endast behövt rapportera i vilken utsträckning man omfattas av taxonomin (eligibility). Under 2024 kommer försäkringsbolagen också behöva rapportera i vilken utsträckning skadeförsäkringsverksamheten är förenlig med de tekniska urvalskriterierna (alignment).
Skadeförsäkring finns med i taxonomin som en ekonomisk aktivitet som kan bidra väsentligt till miljömålet klimatanpassning. De tekniska kriterierna för skadeförsäkringar fokuserar exempelvis ledarskap gällande modellering och prissättning av klimatrisker, innovativ produktdesign, informationsdelning och skadehantering vid extremväder. Eftersom dessa kriterier fortfarande är nya råder det fortfarande viss osäkerhet kring hur de ska tolkas, t.ex. vad gäller framåtblickande scenarion i prissättning av klimatrisker. Hur långt in i framtiden behöver försäkringsbolagen tänka? Hur många olika scenarion? Det kommer troligen ta ett par år innan en praxis har utarbetats.
If satsar på forskning inom klimatanpassning
I samarbete med Anticimex erbjuder If privatkunder med stor villaförsäkring tjänsten Huskollen. Huskollen innebär att Anticimex vart fjärde år gör en husbesiktning och kommer med förslag på underhåll och skadeförebyggande åtgärder, inklusive åtgärder som kan minska risken för vissa naturrelaterade skador. Förra året utfördes 30 000 besiktningar i Norden. If genomför nu ett forskningsprojekt tillsammans med Cicero och IVL Svenska Miljöinstitutet för att vidareutveckla denna tjänst.
If har också ett Natural Hazard Competence Centre som arbetar kontinuerligt med att vidareutveckla och stärka företagets expertis vad gäller extrema väderhändelser och klimatförändringar i samarbete med olika forskningscentrum.
Källor
Towards Enhanced Climate Change Adaptation in the Nordic Region, Nordic Council of Ministers, June 2023
Global protection gaps and recommendations for bridging them, GFIA, March 2023
Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), 2023
